SHLR Årsrapport 2023

Att rädda en människa

År 1983 färdigställde Svenska Kardiologföreningens arbetsgrupp ett första utbildningsprogram för hjärt-lungräddning (HLR). Detta introducerades i Sverige genom att arbetsgruppen utbildade 24 doktorer från olika delar av landet. Dessa doktorer blev huvudinstruktörer, vilka skulle utbilda allmänheten och sjukvårdspersonal i HLR. Sedan dess har denna kaskad-princip fortsatt och idag har 5 miljoner svenskar deltagit i HLR-utbildning. Därför kan majoriteten av alla hjärtstopp som inträffar i samhället ges en chans att överleva. Parallellt med denna folkrörelse har HLR-verksamheten på sjukhusen utvecklats till en avancerad, evidensbaserad och kostsam behandling som erbjuds i samtliga regioner. Behandlingen startar på larmcentralen och fortsätter i ambulans, på akutmottagning, intensivvård, eftervård och rehabilitering. I de fall HLR startas omedelbart kan individen överleva utan några komplikationer. För varje minut som går utan behandling ökar dödligheten med 8% och överlevare drabbas av svårare bestående komplikationer.

Ytterst få medicinska tillstånd är lika vanliga och allvarliga som hjärtstopp. Årligen drabbas uppskattningsvis 13000 svenskar (på och utanför sjukhus), vilket är fler fall än någon annan allvarlig cancerform. Ett plötsligt hjärtstopp är den enskilt vanligaste dödsorsaken bland exempelvis personer med diabetes, hjärtsvikt eller kranskärlssjukdom. Var tredje dödsfall bland personer med diabetes, hälften av alla dödsfall bland personer med hjärtsvikt och majoriteten av alla dödsfall bland personer med kranskärlssjukdom orsakas av ett plötsligt hjärtstopp.1–3 Bland individer med någon typ av hjärt-kärlsjukdom dör hälften i hjärtstopp och i hälften av dessa fall är hjärtstoppet den första manifestationen av hjärt-kärlsjukdom. Sammantaget svarar oväntade hjärtstopp för 50% av alla förlorade levnadsår orsakade av hjärt-kärlsjukdom. Majoriteten av alla som drabbas av hjärtstopp har dock inte någon av dessa åkommor.4

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret (SHLR) monitorerar alla hjärtstopp i Sverige. I SHLR registreras cirka 8500 fall årligen. I dessa fall tror vårdpersonal (på sjukhus eller i ambulans) att det finns en chans att återuppliva individen; övriga hjärtstopp registreras inte eftersom behandling inte startas. SHLR har monitorerat hjärtstopp i Sverige sedan år 1990 (utanför sjukhus), vilket gör registret till en världsunik kunskapskälla. Sedan starten har SHLR bidragit till att förbättra överlevnaden vid hjärtstopp. Detta har gjorts genom intensiv medverkan i utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) och klinisk forskning. SHLR är idag en fundamental del av svensk hjärtstoppsforskning.

I denna rapporten intar tid en särställning. Vid ett hjärtstopp är tidsfördröjningen till HLR och defibrillering avgörande för överlevnad. Defibrillering innebär att en elektrisk stöt skickas genom hjärtat för att behandla en hjärtrytmrubbning och återställa hjärtats normala rytm. Defibrillering är en extremt effektiv behandling om den ges tidigt. Detta framgår av randomiserade studier som studerat effektiviteten av inopererade defibrillatorer (vilka kan erbjudas vissa hjärtsjuka patienter). En sådan är konstruerad att defibrillera inom 20 sekunder och lyckas göra det framgångsrikt i 98% av fallen. Andelen lyckade defibrilleringar sjunker raskt allteftersom tiden går. Defibrillering lyckas i 70% av fallen om det sker efter 3 minuter. Efter 10 minuter lyckas defibrillering i 20% av fallen och därefter sjunker överlevnaden raskt. Vid ett hjärtstopp räknas varje sekund och varje insats för att förbättra vården måste sträva efter att reducera dessa fördröjningar.

Årets rapport

Det Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret är fortsatt det enda kvalitetsregister som rapporterar hur många människoliv som verksamheten omedelbart räddar. I rapporten presenteras detta i form av antal framgångsrika HLR-försök (livräddaringripanden). Termen överlevnad används för att beskriva patienter vars hjärtstopp kunde behandlas framgångsrikt med HLR, så till vida att de var vid liv 30 dagar senare.

År 2022 uppgick antal framgångsrika återupplivningsförsök till 677 utanför sjukhus och 897 på sjukhus. Sammanlagt var totalt 1574 återupplivningsförsök framgångsrika. År 2023 var motsvarande siffror 562 utanför sjukhus och 939 på sjukhus, vilket resulterar i totalt 1501 framgångsrika återupplivningsförsök. Dessa siffror har varit stabila under de senaste åren. Det innebär att hjärt-lungräddning räddar en människa till livet var sjätte timme i Sverige. I Figur 1 presenteras överlevnaden för hjärtstopp utanför sjukhus och i Figur 3 överlevnaden för hjärtstopp på sjukhus.

Hjärtstopp utanför sjukhus

  • Registret inkluderar nu 127960 patienter som registrerats de senaste 33 åren. SHLR är en världsunik kunskapskälla som visar att under de senaste 33 åren har överlevnaden för hjärtstopp utanför sjukhus mer än fördubblats och den största förbättringen ses hos män och yngre patienter. Bland patienter med kammarflimmer har överlevnaden ökat hela tre gånger.

  • År 2023 noteras den högsta överlevnaden någonsin: hela 12.4% överlevde och i vissa grupper (när förutsättningarna var goda) överlevde upp till 60% av fallen. Det är andra året i rad där det ses en tydligt förbättring i överlevnad för hjärtstopp utanför sjukhus.

  • Ungefär 90 % av fallen som skrivs ut levande uppvisar god neurologisk funktion, men utan någon förbättring under de senaste åren. För år 2023 ses jämfört med 2021 och 2022 en minskning av individer med en god neurologisk funktion.

  • SHLR visar att sannolikheten för att drabbas av ett hjärtstopp på grund av hjärtsjukdom och sannolikheten för att uppvisa en defibrillerbar rytm har halverats under åren. Dessa fall (hjärtsjukdom och defibrillerbar rytm) har bäst prognos vid hjärtstopp och de utgör en allt mindre andel av alla fall.

  • Ambulansens responstid har under de senaste två decennierna ökat stadigt, vilket sannolikt har haft negativa följder för överlevnaden. År 2022 ses en tydlig förbättring, så till vida att andelen fall där ambulansen anlänt inom 10 minuter ökat från cirka 41% till 53% jämfört med år 2020. Detta är en viktig förbättring som förhoppningsvis fortsätter.

  • SHLR visar en dramatisk ökning av antalet fall som erhåller bystander-HLR. I dag får majoriteten av alla fall bystander-HLR och under 2023 var andelen bystander-HLR 66.5%, vilket är en potentiellt livräddande behandling. Parallellt med ökad bystander-HLR så har också allt fler individer defibrillerats innan ambulansens ankomst, vilket torde ha ökat överlevnaden.

  • Skillnaden i överlevnad mellan män och kvinnor utvecklades gradvis sedan 1990-talet. År 2022 var dessa skillnader större än någonsin och förhållandet är detsamma under år 2023, men likt tidigare år försvinner de när man beaktar initial rytm. Den initiala rytmen är direkt avhängig av orsak till hjärtstopp och tid till HLR. Eftersom det inte ses någon nämnvärd skillnad i tid till HLR så är förklaringen att män oftare drabbas av hjärtstopp till följd av hjärtsjukdomar.

  • Vården efter hjärtstopp har utvecklats raskt under det senaste decenniet men under denna perioden sågs ingen tydlig förbättring i överlevnaden. Sannolikt har intensivvårdens utveckling motverkats av ogynnsamma trender för andra kritiska parametrar (ambulansens responstid, tid till defibrillering, etc).

Figur 1: Andel som överlever 30 dagar: Hjärtstopp utanför sjukhus


Figur 2: Kritiska tidsintervaller


Hjärtstopp på sjukhus

  • Varje år räddas cirka 900 människor genom HLR på sjukhus. Dessa räddas till en god neurologisk funktion i 90% av fallen. Det är tack vare det fortlöpande arbetet med HLR-utbildning, kvalitetssäkring och forskning som pågår ute i landet.

  • Resultaten i årets rapport visar betryggande att i majoriteten av alla fall larmas sjukhusets larmgrupp inom 1 minut. Mediantid till HLR har varit <1 minut sedan registret startade och totalt erhåller cirka 90% HLR inom 1 minut efter hjärtstopp.

  • Närmare 90% av alla som har kammarflimmer som initial rytm blir defibrillerade inom 3 minuter efter hjärtstopp.

  • Sammantaget har överlevnaden ökat från cirka 25% till 36% mellan åren 2008 och 2023. Det är ytterst få kardiovaskulära tillstånd som åtnjutit en lika dramatisk ökning i överlevnad under en så kort tid. Hjärtstopp på sjukhus är således en framgångssaga, men som framgår av denna rapport finns fortsatt stor förbättringspotential.

Figur 3: Andel som överlever 30 dagar: Hjärtstopp på sjukhus


Konklusion

År 2023 rapporterades totalt 1501 framgångsrika återupplivningsförsök på och utanför sjukhus. Det innebär att var sjätte timme räddas en person till livet genom hjärt-lungräddning i Sverige. Årsrapporten talar för att hjärt-lungräddning i Sverige är en framgångssaga som realiseras av den traditionella sjukvården, ambulanssjukvården, blåljusorganisationerna och enskilda kommuninvånare. Dock finns fortsatt en stor förbättringspotential, bland annat avseende ambulansens responstid. Även om en förbättring setts under senare år.


Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret (SHLR)

Huvudman: Västra Götalandsregionen, Registercentrum, Göteborg

Carl Magnusson, Registerhållare

Institutionen för medicin, Göteborgs Universitet
Ambulans och prehospital akutsjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Araz Rawshani, Biträdande registerhållare

Institutionen för medicin, Göteborgs Universitet
Kardiologkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Koordinator SHLR: Birgitta Säfdal

Utvecklingsledare på Registercentrum: Ulrika Front

Verksamhetschef: Ulrika Frithiofsson


Styrgruppen för Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret

Araz Rawshani, Med dr, ST-läkare, Göteborgs Universitet, Registercentrum i Västra Götaland

Johan Herlitz, Professor, Högskolan Borås, Registercentrum i Västra Götaland

Per Nordberg, Med dr, överläkare, Hjärtstoppscentrum Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm

Hans Friberg, Professor, överläkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Attila Frigyesi, Docent, överläkare, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Eva Oddby, Med dr, överläkare, Anestesikliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm

Markus Olsson, Med dr, specialistläkare, Skånes universitetssjukhus

Johan Israelsson, Med dr, sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar

Stefan Jutterdal, Patientrepresentant

Hanna Fovaeus, specialistläkare, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus


Arbetsgruppen för PROM

Kristofer Årestedt, Professor, sjuksköterska, Linnéuniversitetet Kalmar

Johan Israelsson, Med dr, sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar

Anders Bremer, Docent, Linnéuniversitetet, Växjö



References

1.
Cavallari I, Bhatt DL, Steg PhG, Leiter LA, McGuire DK, Mosenzon O, Im K, Raz I, Braunwald E, Scirica BM. Causes and Risk Factors for Death in Diabetes. Journal of the American College of Cardiology [Internet]. 2021;77:1837–1840. Available from: http://dx.doi.org/10.1016/j.jacc.2021.02.030
2.
Packer M. What causes sudden death in patients with chronic heart failure and a reduced ejection fraction? European Heart Journal [Internet]. 2019;41:1757–1763. Available from: http://dx.doi.org/10.1093/eurheartj/ehz553
3.
Virani SS, Alonso A, Aparicio HJ, Benjamin EJ, Bittencourt MS, Callaway CW, Carson AP, Chamberlain AM, Cheng S, Delling FN, Elkind MSV, Evenson KR, Ferguson JF, Gupta DK, Khan SS, Kissela BM, Knutson KL, Lee CD, Lewis TT, Liu J, Loop MS, Lutsey PL, Ma J, Mackey J, Martin SS, Matchar DB, Mussolino ME, Navaneethan SD, Perak AM, Roth GA, Samad Z, Satou GM, Schroeder EB, Shah SH, Shay CM, Stokes A, VanWagner LB, Wang N-Y, Tsao CW. Heart Disease and Stroke Statistics2021 Update. Circulation [Internet]. 2021;143. Available from: http://dx.doi.org/10.1161/CIR.0000000000000950
4.
Myerburg RJ, Goldberger JJ. Sudden Cardiac Arrest Risk Assessment. JAMA Cardiology [Internet]. 2017;2:689. Available from: http://dx.doi.org/10.1001/jamacardio.2017.0266