SHLR Årsrapport 2023

Hjärtstopp på sjukhus

Svenska sjukhus har en utvecklad infrastruktur och kompetens för att upptäcka och behandla hjärtstopp som inträffar på sjukhus. Detta inbegriper tidig upptäckt och omhändertagande av patienter med hög risk för hjärtstopp (exempelvis patienter med akuta koronara syndrom), larmsystem som mobiliserar ett räddningsteam (larmgrupp) och evidensbaserade åtgärder för att återuppliva och stabilisera patienten. Omhändertagandet av hjärtstopp på sjukhus är en organisatorisk utmaning som kräver fortlöpande kvalitetssäkring. Precis som vid hjärtstopp utanför sjukhus talar man om en kedja som räddar liv. Kedjan består av fyra länkar:

  1. Tidigt larm
  2. Tidig start av hjärt-lungräddning (HLR)
  3. Tidig defibrillering
  4. Optimal vård efter inträffat hjärtstopp

Syfte med registret på sjukhus

  1. Kartlägga populationen som drabbas och omständigheterna kring hjärtstoppet.
  2. Att ge en detaljerad beskrivning av tidsförlopp och behandling.
  3. Att registrera effekten av behandling i form av kort- och långtidsöverlevnad.
  4. Att kartlägga livskvalité och cerebral funktion bland patienter som överlevt hjärtstopp
  5. Genom årlig sammanställning av data och återrapportering till deltagande sjukhus skapa ett stimulus för kontinuerliga förbättringar av behandlingsmetoder och organisationer.
  6. Genom ett nationellt register skapa tillräckligt stora patientmaterial för att kunna identifiera de bästa behandlingsmetoderna och återföra information till deltagande sjukhus.

Inklusionskriterier

Alla patienter som drabbas av hjärtstopp på sjukhus (inneliggande patienter, samt patienter på akutmottagningar) och där behandling påbörjas skall inkluderas. Idag rapporterar samtliga svenska sjukhus som har ett räddningsteam för omhändertagande av hjärtstopp (n=76).

Karaktäristika och behandling

Under tiden 1 januari 2008 till 31 december 2023 har totalt 36790 hjärtstopp rapporterats. Bland alla hjärtstopp var 62% män. I Figur 1 redovisas antalet hjärtstopp som rapporteras till registret varje år. En tydlig ökning noteras. År 2018 rapporterades 2722 hjärtstopp till registret, vilket är den högsta siffran någonsin. År 2023 rapporterades 2603 hjärtstopp till registret, vilket är den nästa högsta noteringen.

Figur 1: Totalt antal rapporterade fall

Knappt hälften av alla fall inträffar på vårdavdelningar, men denna andel har sjunkit något de senaste åren (Figur 2). Andelen hjärtstopp som inträffar på hjärtintensivvårdavdelningen (HIA) har sjunkit från cirka 21% till 14%. Under samma period har andelen fall som inträffar på övriga avdelningar ökat. Mest påtaglig är ökningen av andelen hjärtstopp som inträffar på akutmottagningen som ökat från 10% till 15% under perioden. En möjlig förklaring till detta är att flera akutmottagningar i landet har fått längre vistelsetider på grund av flaskhalsar i systemet, vilket gör att patienterna är kvar längre på akutmottagningen, jämfört med tidigare.

Figur 2: Trender i plats för hjärtstopp på sjukhus

År 2018 blev klassificering av orsak mer detaljerad, vilket framgår av Figur 3. På sjukhus är akut kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt eller ischemi), respiratorisk insufficiens och primär arytmi de ledande orsakerna till hjärtstopp.

Figur 3: Trender i orsak till hjärtstopp på sjukhus

Orsak till hjärtstopp i relation till ålder visas i Figur 4 till Figur 8.

Figur 4: Trender i orsak till hjärtstopp: 0 till 16 år (barn)
Figur 5: Trender i orsak till hjärtstopp: 17-29 år
Figur 6: Trender i orsak till hjärtstopp: 30-49 år
Figur 7: Trender i orsak till hjärtstopp: 50-69 år
Figur 8: Trender i orsak till hjärtstopp: 70 år eller äldre

Cerebral funktionsnivå

Cerebral funktionsnivå definierades enligt Cerebral Performance Categories (CPC) score:

  1. God cerebral funktion
  2. Relativt god cerebral funktion
  3. Svår cerebral skada
  4. Koma eller vegetativt status
  5. Hjärndöd

I Figur 9 framgår att den absoluta merparten av de som skrivs ut levande från sjukhus har god eller relativt god cerebral funktionsnivå (CPC 1 eller 2) vid utskrivning.

Figur 9: Neurologisk funktion (CPC-score) vid utskrivning

Figur 10 till Figur 14 redovisar neurologisk funktion i relation till ålder. Beakta att i vissa grupper är antalet observationer få, varför siffrorna skall tolkas med försiktighet.

Figur 10: Neurologisk funktion (CPC-score) vid utskrivning: 0-16 år
Figur 11: Neurologisk funktion (CPC-score) vid utskrivning: 17-29 år
Figur 12: Neurologisk funktion (CPC-score) vid utskrivning: 30-49 år
Figur 13: Neurologisk funktion (CPC-score) vid utskrivning: 50-69 år
Figur 14: Neurologisk funktion (CPC-score) vid utskrivning: 70 år eller äldre

Förbättringsarbete

I figurerna nedan visas förändringar under 2008-2023 vad avser de kritiska tidsparametrarna.

Tid till larm

Andelen fall som larmats inom 1 minut är relativt oförändrad sedan år 2008. Ungefär 80% larmas inom 1 minut.

Figur 15: Trender i tid till larm
Figur 16: Trender i tid till larm: Män
Figur 17: Trender i tid till larm: Kvinnor

Tid till HLR

Mediantid till HLR har varit <1 minut årligen sedan 2008. Andelen fall som erhållit HLR inom 1 minut har varit cirka 90% de senaste åren.

Figur 18: Trender i tid till HLR
Figur 19: Trender i tid till HLR: Män
Figur 20: Trender i tid till HLR: Kvinnor

Kammarflimmer som defibrillerats inom 3 min

Sedan år 2008 har andelen kammarflimmer som defibrilleras inom 3 minuter ökat från 80.7% till 89.2% (Figur 21).

Figur 21: Trender i tid till defibrillering vid VF/VT

Andel patienter som defibrillerats före larmgruppens ankomst

Andelen fall (med kammarflimmer) som defibrillerats innan sjukhusets larmgrupp anlänt visas i Figur 22. Som framgår av figuren så defibrilleras ungefär 20% efter larmgruppens ankomst, vilket är en relativt stabil siffra under årens gång.

Figur 22: Defibrillering vid kammarflimmer i relation till larmgruppens ankomst

Trender i den initiala rytmen

I Figur 23 till Figur 25 visas trender i den initiala rytmen vid hjärtstopp på sjukhus. Andelen fall som uppvisar kammarflimmer som första rytm är cirka 25% och denna andel har minskat under årens gång från 31.7% till 24.5%. Liksom för hjärtstopp utanför sjukhus har män oftare en defibrillerbar rytm, jämfört med kvinnor.

Figur 23: Trender i initial rytm: Alla
Figur 24: Trender i initial rytm: Män
Figur 25: Trender i initial rytm: Kvinnor

Överlevnad

Andel fall vid liv efter 30 dagar

I Figur 26 visas andelen fall som är vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet. Överlevnaden har ökat stadigt under årens gång och idag överlever 36%.

Figur 26: Andel som överlever 30 dagar

Överlevnad och initial hjärtrytm

I Figur 27 visas trender i andel fall som överlever 30 dagar uppdelat på den initiala hjärtrytmen. Överlevnaden är fortsatt hög bland de fall som har kammarflimmer som första rytm. Närmare 61% är numera vid liv efter 30 dagar i denna grupp, vilket är högre än i början av perioden men en minskning kan ses jämfört med föregående år. Bland fall som inte uppvisade kammarflimmer som första rytm har överlevnaden ökat från 14.7% till 26.5% under samma period.

Figur 27: Andel vid liv efter 30 dagar uppdelat på hjärtrytm

Antal framgångsrika livräddaringripanden

Antalet framgångsrika livräddaringripanden är ett av de viktigaste måtten på verksamhetens arbete. Denna siffra anger alltså antal fall där behandlingen resulterar i att personen överlever till 30 dagar efter hjärtstoppet. År 2023 överlevde 939 individer, vilket är den högsta noteringen sedan 2008 (Figur 28).

Figur 28: Antal framgångsrika livräddaringripanden

Antal och andel räddade liv i relation till kön

Som framgår av Figur 29 föreligger tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Sedan 2010 har överlevnaden varit högre bland män och likaså har förbättringen varit mer uttalad för män. År 2023 var överlevnaden 37.1% för män och 34.8% för kvinnor.

Figur 29: Andel som överlever 30 dagar i relation till kön

Regionala jämförelser (2008-2023)

Här redovisas antalet hjärtstopp, samt karakteristik och överlevnad för hjärtstopp på sjukhus vad avser samtliga regioner och sjukhus.

Överlevnad: regionala skillnader

Figur 30: Regionala skillnader i 30 dagarsöverlevnad

Överlevnad: skillnader mellan vårdenheter

Figur 31: Skillnader i 30 dagarsöverlevnad mellan vårdenheter

Initial rytm: regionala skillnader

Figur 32: Regionala skillnader i initial rytm

Initial rytm: skillnader mellan vårdenheter

Figur 33: Skillnader i initial rytm

Tid till defibrillering: regionala skillnader

Figur 34: Skillnader i tid till defibrillering

Tid till defibrillering: skillnader mellan vårdenheter

Figur 35: Skillnader (vårdenheter) i tid till defibrillering

Funktionsnivå

Cerebral funktionsnivå vid utskrivning i olika regioner och sjukhus redovisas i Figur 36.

Regioner

Figur 36: Regionala skillnader i CPC vid utskrivning

Vårdenheter

Figur 37: Skillnader i CPC vid utskrivning mellan vårdenheter

Hur många liv kan räddas?

Med hjälp av en statistisk modell är möjligt att skatta överlevnaden i varje region under särskilda omständigheter. Således kan överlevnaden i varje region, liksom i riket, beräknas under vissa omständigheter. I Figur 38 visas den observerade (faktiska) överlevnaden och den förväntade överlevnaden i varje region. Den förväntade överlevnaden är beräknad som överlevnaden som skulle föreligga om samtliga patienter var EKG-övervakade, om larmgruppen kontaktats inom 1 minut och HLR startats inom 1 minut. Som framgår i Figur 38 skulle stora förbättringar kunna göras i samtliga regioner, förutom Västernorrland. Dessa omständigheter är rimliga och hade resulterat i över 1000 räddade liv år 2023.

Figur 38: Förbättringspotential per region.

Konklusioner

  • Varje år räddas cirka 900 människor genom HLR på sjukhus. Dessa räddas till en god neurologisk funktion i 90% av fallen. Det är tack vare det fortlöpande arbetet med HLR-utbildning, kvalitetssäkring och forskning som pågår ute i landet.

  • Resultaten i årets rapport visar betryggande att i majoriteten av alla fall larmas sjukhusets larmgrupp inom 1 minut. Mediantid till HLR har varit <1 minut sedan registret startade och totalt erhåller cirka 90% HLR inom 1 minut efter hjärtstopp.

  • Närmare 90% av alla som har kammarflimmer som initial rytm blir defibrillerade inom 3 minuter efter hjärtstopp.

  • Sammantaget har överlevnaden ökat från cirka 25% till 36% mellan åren 2008 och 2023. Det är ytterst få kardiovaskulära tillstånd som åtnjutit en lika dramatisk ökning i överlevnad under en så kort tid. Hjärtstopp på sjukhus är således en framgångssaga, men som framgår av Figur 38 finns fortsatt stor förbättringspotential.